Målstyrning från ett helhetsperspektiv

Att ha en väl fungerande målstyrning är viktigt för de flesta organisationer och företag. Många verksamheter behöver fortsatt fokusera på det ekonomiska resultatet, på Bottom Line. Ofta är dock detta inte tillräckligt för att organisationen ska fungera väl på längre sikt. Kaplan och Norton lyfte för dryga 20 år sedan behovet av att utöka det finansiella perspektivet med perspektiv som placerar kunder, organisationsinterna processer samt lärande och utveckling i centrum. Det balanserade styrkortet fick stor uppmärksamhet både inom forskningsvärlden och i praktisk tillämpning. I Sverige lade man ofta ett medarbetarperspektiv till de övriga tre. I forskningsvärlden och även i praktiken verkar intresset för det balanserade styrkortet ha minskat. Den ursprungliga varianten av styrkort saknade ett tydligt hållbarhetsperspektiv, något som ökat kraftigt i betydelse under senare tid. Begreppet Triple Bottom Line, som utöver ekonomi även inkluderar miljö och socialt ansvar, har blivit vanligt förekommande. Agenda 2030 och det så kallade Parisavtalet om koldioxidutsläpp omsätts av många länder till nationella krav som ställer nya krav på mätning och styrning. Många företag hållbarhetsrapporterar sin verksamhet i enlighet med GRI guidelines. Antalet mått i dessa riktlinjer är dock stort och det är inte alltid som hållbarhetsrapporteringen är väl integrerad med övrig företagsredovisning. Ny forskning från Kanada visar att de flesta hållbarhetsrapporter inte talar om för läsaren hur hållbart företaget är. Till följd av omvärldens ökande krav på hållbarhet, djup förståelse för kundens behov, samt anpassningsförmåga och innovationskraft behöver organisationer och företag se över sina befintliga styrmått och integrera nya perspektiv.

Under 2017 genomför SQMA ett forskningsprojekt om målstyrning från ett helhetsperspektiv. Projektet syftar till att beskriva utmaningar och lösningar för organisatorisk målstyrning ur ett helhetsperspektiv. Mål är att identifiera kriterier för god målstyrning samt att identifiera styrkor och förbättringsområden hos de organisationer som medverkar i projektet, vilka är: Örebro kommun, Uppsala kommun och Telia Company.

Projektet koordineras av SIQ och forskningen bedrivs av Luleå tekniska universitet genom Helena Ranängen och Rickard Garvare samt Uppsala universitet genom Raine Isaksson och Mathias Cöster.

Kontaktuppgifter till forskarna:

Helena Ranängen, Luleå tekniska universitet
helena.ranangen@ltu.se
0920-491398

Raine Isaksson, Uppsala universitet
raine.isaksson@angstrom.uu.se
0498-108380

 

Kontaktperson

Medverkande lärosäten

Excellence Center

Örebro kommun
läs mer
AB Volvo
läs mer
Region Jönköpings län
läs mer

Senaste projekt

  • 2017-10-11
    Målstyrning från ett helhetsperspektiv
    läs mer
  • 2017-10-03
    Hållbar verksamhets­utveckling för en hållbar framtid
    läs mer
  • 2017-09-15
    Kvalitets­professionen i Sverige har tydliggjorts
    läs mer

Senaste rapporter

  • 2017-12-12
    Ny rapport om kvalitetsprofessionen
    läs mer
  • 2016-11-15
    Att mäta och utveckla kvalitetskulturen
    läs mer
  • 2016-06-13
    Kvalitetskultur – ett högaktuellt ämne
    läs mer
”Allt mer viktigt att arbeta systematiskt med att identifiera intressenternas behov.”
Pernilla Bonde

Verkställande Direktör, HSB Riksförbund
”Slående hur generiska de stora kvalitetsrelaterade utmaningarna är.”
Charlotte Brogren
Generaldirektör, Vinnova
”Utvecklingsarbete och forskning bör ske interaktivt med kärnverksamheter.”
Ann-Sofi Lodin
Regiondirektör, Västra Götalandsregionen
Prenumerera på rss